Sommaren har gått, Shandy har vuxit, jag har slöat och inte skrivit nånting. Men nu börjar jag bli lite höstpigg, så jag gör en sammanfattning av sommaren.
Allting har blivit lite lättare. Hon är sex månader nu och i stort sett rumsren, vilket tog mycket längre tid än de tre veckor min kompis Nikke lurade i oss att det skulle ta. Vi har inte längre sår och blåmärken efter
Krokodilen som vår söta hund förvandlades till ganska ofta och hon har gett upp på Tusse som lekkompis, vilket faktiskt gjort att de kan ligga och sova nästan bredvid varann. Idag försökte hon få honom att leka med en svindyr cykelhandske hon snott ut Dannes garderob, men han avstod så hon fick bita sönder den på egen hand
.
När det gäller omvärlden så har det varit upp och ner minst sagt. Från kille som kastade sig av cykeln för att få hälsa på vår fina staffe, till en kvinna som visade upp osynliga sår efter det hemska bett vår ”amstaff” gett henne. Men vi vänjer oss och lär oss hur vi ska tackla problemen och försöker bli så bra hundägare som vi kan.
Därför går vi också Vardagslydnad 1 på Hundläroverket och jag försöker verkligen träna varje dag. Ändå blir jag helt förbluffad när Shandy faktiskt lärt sig ”ligg”. Det är som trolleri, fast jag vet att det var jag som lärde henne det. Men hur jag ska trolla fram att hon kommer när jag ropar mitt bestämda, men ändå roliga ”Kom” när vi är i hundrastgården och hon leker med fem jättespännande hundar, har jag fortfarande svårt att se.
